Framtidsfullmakt – ny typ av fullmakt

En så kallad framtidsfullmakt enligt en ny lag från den 1 juli nu i år fungerar som en fullmakt som automatiskt träder ikraft när den som har undertecknat den förlorar förmågan att hantera sin egen ekonomi. Det kan till exempel handla om att fullmaktsgivaren blir allvarligt sjuk och därmed får svårt att klara det ekonomiska livet i vardagen. Att riksdagen har klubbat den här lagen beror på att man ser ett behov av att kunna erbjuda ett alternativ till gode män eller förvaltare.

Fullmaktshavaren får företräda fullmaktsgivaren

En fullmakt är en rätt för en person att företräda en annan persons intressen. Fullmaktshavaren (den som har fullmakten) får därmed ingå avtal med mera i fullmaktsgivarens namn. Precis så gäller även för en framtidsfullmakt. Skillnaden ligger i att fullmaktsgivaren kan författa en framtidsfullmakt när som helst. Den ligger sedan vilande tills det att den, vid de tillfällen som nämns nedan, ska börja gälla.

När fullmakten träder ikraft

De förhållanden/tillstånd som ger upphov till fullmaktens ikraftträdande nämns i första paragrafen i lagen om framtidsfullmakter. Det handlar om sjukdom, försvagat hälsotillstånd, psykisk störning eller liknande förhållanden. Viktigt är också att förhållandet inte får vara tillfälligt. Istället ska det vara varaktigt.

Det är fullmaktshavaren som är den part som har uppgiften att bestämma när fullmakten ska träda i kraft. Undantag gäller dock om givaren har beslutat att frågan ska avgöras av domstol. Vad innehavaren ska bedöma är om givarens förmåga att hantera de frågor som nämns i fullmakten i huvudsak inte längre är tillräcklig.

Vad som ingår i fullmaktshavarens skyldigheter

Givaren får ställa upp fullmakten på vilket sätt han eller hon finner lämpligt. Den kan till exempel omfatta alla möjliga ekonomiska frågor, även gentemot tredje man såsom till exempel en bank. Givaren kan dock inte bestämma att fullmaktshavaren ska kunna ta beslut om vård och omsorg. Fullmakten kan inte heller reglera familjerättsliga frågor. Observera också att givaren fortfarande har full rättshandlingsförmåga. Om han eller hon finner sig kapabel att exempelvis ingå ett avtal finns inget hinder för det.

Typiska ekonomiska spörsmål som givaren kan ange i fullmakten är:

• Betala räkningar
• Förhandla om lån
• Nyteckna/omförhandla/säga upp avtal – till exempel el och vatten
• Förvaltning av värdepapper, sparkapital med mera

Formkrav enligt lagen

För att allt ska gå rätt till och för att bevisningen ska göras så enkel som möjligt krävs att en del formkrav är uppfyllda. Bland annat måste fullmakten vara skriftlig och den ska bekräftas med underskrifter av två vittnen. Dessutom gäller att den alltid ska uppvisas i sitt original. En kopia duger alltså inte som bevisning.

Källa: Svenska Bankföreningen samt Lag (2017:310) om framtidsfullmakter (hittas här).